eller på andra sätt få ner föroreningar från biltrafik. Barn är ju känsligare för föroreningar än vuxna, fortsätter Margareta Wallsten. Vad det gäller den nya strategin med åtgärdsområden har hon dock en något annorlunda förklaring än Samhällsbyggnadskontoret i Hagfors. Risken att man nöjer sig med miljöarbetet när målen uppnåtts tror hon inte är särskilt överhängande. – Nej, problemen är att målen inte nås. Och det kan ju bero på att de är så högt uppsatta att det blir svårt, men också att det kräver en stor omställning av samhället. På det här sättet med de nya åtgärdsområdena hoppas vi att man inte ska känna hopplöshet, att inte få känslan av att ”det spelar ändå ingen roll vad jag gör”, utan vi tar ett steg i taget mot målen. Allt från frisk natur till mindre matsvinn Som exempel på områden det ska jobbas mer med på bredare front i Värmland finns skog och natur, för ett friskt och fungerande ekosystem. – Det är ett paraplymål, att jobba för ett rikt växt- och djurliv. Och det är ett av de gamla mål som inte uppnåtts och som tyvärr även går åt fel håll. Men det finns även områden som direkt berör skolan. – Det är ju jätteviktigt att få ner matsvinnet. Här sker en väldigt stor miljöpåverkan på flera områden, och som också är en ganska onödig miljöpåverkan. Svinnet förekommer i så många led, från produktion till konsumtion. Här kan man kanske använda sig av annan planering för inköp och vilken typ av mat som ska användas, se till att det blir lagom stora portioner samt återanvända rester. Det globala målet om matsvinn i Agenda 2030-arbetet är att vi till 2030, ska halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentled, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd, säger Margareta Wallsten. Skolvaktmästaren tackar samhällsbyggnadschef Louise Sjöholm samt miljösamordnare Margareta Wallsten för trevliga samtal och uppskattad medverkan. Tema: Miljö & Återvinning 11 Text: Daniel Blomqvist Foto: Privata / Canstockphoto
RkJQdWJsaXNoZXIy MjEyNjIw