Tidningen Skolvaktmästaren Nr3-2018

15 en del av Profsafe AB Skandex AB | 08- 25 25 35 | info@skandex.se www.skandex.se ELEVSKÅP LAPTOPVAGN SKOLSKÅP Halvhögt ROBUST ROBUST Helsvetsad konstruktion Maximal hållbarhet Anpassad för skolmiljö Stryktåliga ytor Olika låsvarianter Fack för böcker Klädstång Laptops, plattor, datorer Skol- & kontorsmiljö Ventilerat 10 st hyllor & 2 st 10-vägs grenuttag för laddning Bokfack Klädstång Ställbara fötter ESK1350/2D ESK1750/2X2D LAPTOPVAGN800 VI MÅSTE SÄKRA EN HÄLSOSAM INOMHUSLUFT I VÅRA SKOLOR Lennart Larsson, seniorprofessor Lunds Universitet Att inomhusluften i våra skolor skall vara frisk kan låta som en självklarhet. Men alltför ofta gäller motsatsen: Luften känns tung att andas eller har en obehaglig lukt. Detta riskerar att negativt påverka trivsel, närvaro i skolan samt studieresultat. Det kan till exempel handla om otillräcklig städning, bristfällig ventilation, inventarier som avger kemikalier eller överbelastning av klassrummen. I sådana fall kan problemen vara relativt snabba och enkla att åtgärda. Men ofta är det själva skolbyggnaden som avger föroreningarna, och då kan det bli nödvändigt med omfattande renoveringsåtgärder. Under renoveringen kanske verksamheten måste flyttas till andra lokaler, ibland till tillfälliga sådana såsom baracker. Detta drar med sig stora kostnader, men framför allt riskeras elevernas och personalens hälsa då nödvändiga åtgärder drar ut på tiden. Forskning har visat på starka samband mellan fuktskador inomhus och en rad symptom såsom astma och andra luftvägsbesvär inklusive luftvägsinfektioner. Fukt driver ut kemikalier som redan finns i byggmaterialen. Fukt kan även reagera med ämnen i dessa material och bilda nya kemikalier som därefter sprids till inomhusluften. Slutligen ger fukt också tillväxt av mögel och bakterier. Ofta väljer man att byta ut det fuktskadade materialet (efter att fortsatt fukttillskott först stoppats). En sådan åtgärd kan ibland vara mycket tids-och kostnadskrävande då man kan nödgas invänta finansiering eller ersättningslokaler. Det kan till exempel röra sig om syllar som luktar av kloranisoler. Lukten från dessa ämnen, som bildats då fukt fått verka på vissa impregneringsmedel, påminner starkt om mögellukt. Kloranisolerna i sig påverkar inte konstruktionen. Andra exempel är emissioner av 2-etylhexanol, som bildats då fukt verkat på lim som använts för att fästa ett plastgolv på en betongplatta, polyaromatiska kolväten (PAH) från tjärimpregnerade material etc. I sådana fall kan man som ett alternativ till att byta ut byggmaterial använda en emissionsspärr för att stoppa de potentiellt skadliga kemikalierna. Därigenom kan åtgärder sättas in snabbt, vilket är viktigt ur hälsosynpunkt. Risken att drabbas av luftvägsbesvär ökar med cirka 50 procent för individer som vistas i fuktskadade byggnader. Samhället måste nu prioritera åtgärder för att göra svenska skolor sunda.