Nr. 1-2024 När solen lyser in i skolan...
2 Vi skapar den perfekta skolmiljön • Vi inriktar oss mot kontor och offentlig miljö. • Vi arbetar med sömnad i egna sömnads- verkstäder. • Vi har egen montörspersonal samt kunniga och intresserade projektsäljare som löser kundens behov med allt ifrån gardiner, solskydd in och utvändigt. Solskydd. Vad ska jag välja? Kontakta någon av våra duktiga tekniker eller säljare så får du hjälp att välja rätt produkt, väv och uppsättning för just er arbetsplats. Du får rätt inneklimat som höjer prestationen både hos dig själv och dina medarbetare. Vi skapar den perfekta arbe • Vi inriktar oss mot kontor och offentli • Vi arbetar med sömnad i egna sömna • Vi har egen montörspersonal samt kun som löser kundens behov med allt ifrå Solskydd. Vad ska jag välja? Kontakta någon av våra duktiga tekniker eller säljare så får du hjälp att välja rätt produkt, väv och uppsättning ör just er arbetsplats. Du får rätt inneklimat om höjer prestationen både hos dig själv och dina medarbetare. Vi skapar de perfekta ar • Vi inriktar oss mot kontor och off • Vi arbetar med sömnad i egna sö • Vi har egen montörspersonal sam som löser kundens behov med allt Solskydd. Vad ska jag välja? Kontakta någon av våra duktiga tekniker eller säljare så får du hjälp att välja rätt produkt, väv och uppsättning för just er arbetsplats. Du får rätt inneklimat som höjer prestationen både hos dig själv och dina medarbetare. 010-205 12 50 www.primetex.se Solskydd. Gardiner. Stockholm · Göteborg · Malmö · Norrköping · Köping · Gävle
Lovskolor – sid. 18-19 3 INNEHÅLL Radonmätning i skolan sid. 14-15 KONTAKT Skolvaktmästaren Kabelgatan 9D 434 37 Kungsbacka Tel. 0300-198 23 www.skolvaktmastaren.com www.skolvaktmastaren.com/ skolvaktmastaren REDAKTION Stefan Hemlin info@skolvaktmastaren.com UTGIVNING mars GRAFISK FORM Tornbergs Reklam, Kungsbacka ORIGINAL & TRYCK: Exakta Print AB Malmö ANSVARIG UTGIVARE Stefan Hemlin Mediakompaniet väst AB ISSN 20003-4296 2023-10-18 08:50 CEST Bygg fler skolor utan bländade elever Solen i ögonen, störande lek ute på skolgården och en svettig rygg ger inte de bästa förutsättningarna för att få kläm på multiplikationstabell och alfabet. Det finns få platser i samhället där solskyddet gör så mycket nytta som i skolan. Inte bara mot bländning utan även för koncentration, ljudmiljö, temperatur, UV-skydd och intryckssanering. Och dessutom mer energieffektivt. Låt oss förklara! Barn spenderar cirka tusen timmar i skolan under ett läsår – ofta tillsammans med många andra barn i relativt små lokaler. Samtidigt som kontorsarbetande vuxna helst vill ha egna kontorsrum så vistas upp till 25–30 barn i små klassrum i skolan där de även förväntas lära sig saker. Solskydd i klassrummet sid. 4-11 Här hittar du vinnarna på förra numrets tävling – sid. 22 Hej I detta nummer kan du läsa om hur du skyddar dig mot solen och värmen i skolans lokaler. Vi har också skrivit om radonmätning i skolor och förskolor. Vi på redaktionen har också något mycket tråkigt att berätta, och det är att i dessa tider finns ingen möjlighet att fortsätta att driva Tidningen Skolvaktmästaren vidare. Vi vill självklart tacka alla läsare och inte minst våra annonsörer för alla år som ni varit trogna vår tidning. Ni kan läsa mer om detta på sidan 23. Redaktionen Eftersom radongas även förekommer i våra arbetslokaler och skolor är det viktigt att ansvariga känner till lagkrav samt hur en radonmätning går till. 2023-12-06 10:00 CET Radonmätning på arbetsplatser, skolor och förskolor Majoriteten av svenskarna arbetar heltid, vilket motsvarar minst 35 timmar per vecka på sin arbetsplats. Våra barn ligger inte långt efter och spenderar mellan 20–40 timmar i skolan beroende på ålder. Eftersom radongas även förekommer i våra arbetslokaler och skolor är det viktigt att ansvariga känner till lagkrav samt hur en radonmätning går till. Vad säger lagen om radonmätning? Det finns idag lagkrav på att ansvariga på arbetsplatser, skolor och förskolor
4 Bygg fler skolor utan bländade elever Solen i ögonen, störande lek ute på skolgården och en svettig rygg ger inte de bästa förutsättningarna för att få kläm på multiplikationstabell och alfabet. Det finns få platser i samhället där solskyddet gör så mycket nytta som i skolan. Inte bara mot bländning utan även för koncentration, ljudmiljö, temperatur, UV-skydd och intryckssanering. Och dessutom mer energieffektivt. Låt oss förklara!
5 Barn spenderar cirka tusen timmar i skolan under ett läsår – ofta tillsammans med många andra barn i relativt små lokaler. Samtidigt som kontorsarbetande vuxna helst vill ha egna kontorsrum så vistas upp till 25–30 barn i små klassrum i skolan där de även förväntas lära sig saker. Bländning kan ge huvudvärk Solskydden har en uppenbar roll att stänga ute skarpt solljus så att elever slipper bländas i klassrummet. Bländning kan ge huvudvärk och kan vara särskilt påfrestande för barn med särskilda behov. Inte minst under vintertid när ljuset även reflekteras i snön och det inte finns blad på träden som filtrerar ljuset. Styra dagsljuset Solskydd kan även hjälpa till att styra dagsljuset. Både barn och vuxna behöver tillgång till dagsljus för att inte rubba den biologiska dygnsrytmen. Alla har en ”cirkadisk” dygnsrytm som styrs av dagsljuset. Det lite blåare ljuset på morgonen gör oss piggare och det lite varmare dagsljuset på kvällengör oss lugnare och tröttare. Om man inte får tillgång till dagsljuset riskerar vår biologiska dygnsrytm att rubbas och då visar studier att vi sover sämre. Därför behöver solskydd på en skola kunna filtrera in så mycket dagsljus som möjligt. Det finns otroligt effektiva vävar som reflekterar bort värme och ändå släpper in dagsljus. Utvändiga fasadToftanässkolan är en grundskola med ca 700 elever F–9 i östra Malmö. Med zipscreens i alla fönster (förutom fasad i riktning mot norr) skyddas eleverna från blandande och värmande sol samtidigt som de ändå kan se ut. Solskydden är automatiserade och styrs via sensorer för regn, vind, temperatur och sol.
6 persienner är väldigt bra på att släppa in dagsljus och ändå få bort både bländning och värmestrålning. Inlärningen blir sämre vid hög temperatur Även om skolbarn har sommarlov under de varmaste månaderna kan värmestrålningen vara ännu högre under vår och höst eftersom solen då står lägre och därför når in i klassrummet under en längre tid. I vanliga fall rekommenderar man ca 20–24 graders rumstemperatur för stillasittande arbete men när det kommer till skolbarn så bör den temperaturen vara i det övre spannet. 22 grader, menar Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, är en bra temperatur i klassrummet. När det blir så pass varmt att kroppen precis ska börja svettas uppstår ett behov av att minska aktivitet. Då avtar även koncentrationen och arbetstakten. Barnen tappar fokus vilket i sin tur såklart har en dålig effekt på inlärningen. Av den anledning behöver de flesta skolor solskydd för att hjälpa till att styra temperaturen - helst utvändiga och flexibla solskydd som stoppar värmestrålningen innan den når fönstret. Kallras kan också påverka inlärningen När temperaturen blir för låg, om t.ex. klassrummet har stora fönster som kan ge kallras eftersom fönsterglaset kyler ner inomhustemperaturen, så påverkar det erGuldåkerns förskola i Lund med plats för ca 120 elever har utöver utvändiga zipscreens med ramar i skolans färgglada fönster, även installerat zipscreens som sol-, ljus- och vindskydd i sovalkover utomhus där barnen vilar. Forts. på sid 10.
7
10 gonomin. I förskolor där barnen ofta sitter och leker på golvet kan kallras ha en större effekt på barnen och små barn är mer känsliga för kyla än äldre barn eftersom deras kroppar är mindre. Solskydd och gardiner kan intryckssanera ett rum När allt fler barn ska vistas i samma rum och vi även ser en ökning av barn med särskilda behov i klassrummen blir det också allt viktigare med intryckssanering. Intryckssanering handlar om att ta bort onödiga intryck såsom ljud, visuellt röriga intryck och liknande för att hjälpa barnen fokusera mer på inlärningen och det som de ska ägna sig åt. Solskydden kan hjälpa till att skärma av utsikten till en stökig rastgård om andra barn har rast under lektionen. Gardiner kan även användas för att skapa olika rum inom klassrummet och för att ljudsanera en bullrig miljö. Men också som en mjuk hängande skärmvägg framför stökiga skåp. Dessutom kan mörkläggande gardiner fördunkla rummet när det behövs. På fågelbacksskolan i Malmö valde man olika solskydd för olika byggnader för att det estetiska intrycket skulle bli harmoniskt. På tegelbyggnaden valde man klassiska markiser i traditionell väv som smälter fint in i fasaden. Till den andra modernare byggnaden med stora glaspartier som syns i bakgrunden valde man värmeavvisande zipscreen för riktigt effektivt klimatskydd. Zipscreenväven är genomsiktlig och markisen erbjuder utsikt under väven vilket ger eleverna utsikt samtidigt som det förhindrar obehagligt varma klassrum.
11 Uppmuntra utelek Dagsljuset är som sagt viktigt men ibland står vädret i vägen för uteleken. Små barn har mycket solkänslig hud och kan inte bilda ett lika bra pigmentskydd som vuxna. Om barn utsätts för mycket sol i unga år kan det leda till hudförändringar i vuxen ålder. Därför behövs skol- och förskolegårdar med både skugga och sol. Strålskyddsmyndigheten och Boverket rekommenderar både pergolas och annan solavskärmning som komplement till skuggan från lövverk och grönska på gården för att skapa skuggiga och behagliga utomhusmiljöer. Det gör också att vissa stillasittande aktiviteter kan flyttas utomhus. Guldåkerns förskola i Lund med plats för ca 120 elever har utöver utvändiga zipscreens med ramar i skolans färgglada fönster, även installerat zipscreens som sol-, ljus- och vindskydd i sovalkover utomhus där barnen vilar. Styra eller inte styra Det är viktigt att aktiviteterna i klassrummet styr behovet av solavskärmning. Lärare och elever behöver själv kunna välja om de vill ha mer eller mindre ljusinsläpp för olika aktiviteter. Samtidigt behöver man en automatiserad lösning som gör att utvändiga solskydd fälls in om det börjar blåsa storm eller snöa väldigt mycket. Många av de skolor vi jobbar med väljer en kombination av automatisk och manuell styrning för optimal flexibilitet. Energioptimering en bonus? Utöver alla de fördelar som solskydden har för barn och lärare så har de även en energioptimerande effekt. Framförallt kan utvändiga solskydd ta bort upp till 80% av värmestrålningen vilket minskar användningen av dyra kylanläggningar. Och under vinterhalvåret kan invändiga solskydd spara massor i uppvärmningskostnader genom att solskydden är nedfällda under de timmar skolan inte är i bruk. På så vis undviker man kallras. Veta mer? Har du ett skolprojekt som behöver solskydd eller vill du bara fördjupa dig mer i hur solskydd kan skapa bättre lärmiljöer så kontakta oss – vi har sol och klimatskyddat mängder av skolor genom åren och har ett stort utbud av lösningar. Och lång erfarenhet som vi gärna delar med oss av. https://skanskfonstermiljo.se/fastighetstyp/skola/
14 PRESSMEDDELANDE Majoriteten av svenskarna arbetar heltid, vilket motsvarar minst 35 timmar per vecka på sin arbetsplats. Våra barn ligger inte långt efter och spenderar mellan 20– 40 timmar i skolan beroende på ålder. Eftersom radongas även förekommer i våra arbetslokaler och skolor är det viktigt att ansvariga känner till lagkrav samt hur en radonmätning går till. Vad säger lagen om radonmätning? Det finns idag lagkrav på att ansvariga på arbetsplatser, skolor och förskolor ska känna till radonhalten i sina byggnader. Radonmätningar på arbetsplatser, skolor och förskolor regleras i strålskyddslagen (SFS 2018:396) och strålskyddsförordningen (SFS 2018:506). På arbetsplatser följs även arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) för radonexponering. Enligt kraven ska radonhalten mätas om ingen tidigare mätning har utförts, om senaste mätningen utfördes för mer än 10 år sedan samt om någon byggnadsåtgärd utförts som kan förändra radonhalten. Vem är ansvarig att lagen följs? På arbetsplatser har arbetsmiljöverket tillsynsansvaret för att se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att säkerhetsställa att exponeringen av radon inte överskrider referensnivån 200 Bq/m3. På skolor och förskolor är det kommuners Miljö- och hälsoskyddsnämnder som har tillsynsansvar över att fastighetsägare Radonmätning på arbetsplatser, skolor och förskolor
och verksamhetsutövaren på skolan eller förskolan säkerhetsställer att referensnivån, 200Bq/m3, inte överskrids. Hur går en radonmätning till? Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram metodbeskrivningar för radonmätningar i bostäder samt arbetsplatser som skapar riktlinjer för hur radonmätningarna ska gå till och som kan användas som underlag vid beslut. Det är samma metodbeskrivning för radonmätningen på arbetsplatser som för skolor och förskolor. Nedan är de viktigaste rekommendationerna vid en radonmätning på en skola, förskola eller arbetsplats, läs hela metodbeskrivningen här. • Vid arbetsplatsmätningar, prioritera alltid utrymmen och lokaler som personal vistas i ofta. Vid skol- och förskolemätningar, prioritera utrymmen och lokaler som barnen ofta vistas i. • Radonmätningarna ska ske i varje separat byggnad med minst en detektor per våningsplan. • Radonmätningen ska utföras med minst en detektor placerad per 200 kvadratmeter. Har våningsplanet direkt markkontakt behöver en detektor placeras i minst vart 5:e rum och samtidigt klara kravet på en detektor per 200 kvadratmeter. Ökat fokus på radonmätningar i skolor och förskolor Under 2022 publicerade Strålsäkerhetsmyndigheten en ny vägledning för radonmätningar på skolor och förskolor. Vägledningen togs fram för att tydliggöra vilka krav som ställs samt hur radonmätningarna genomförs på skolor och förskolor. Den riktas både till kommuner, som har tillsynsansvar, och de som bedriver verksamhet inom skola och förskola. Vilket är viktigt eftersom långvarig exponering av radon ökar risken för att drabbas av lungcancer senare i livet. Mer info: https://radon.eurofins.se/sv‐se/ 15
18 Skolverket har följt upp hur lärare och rektorer uppfattar lovskola i grundskolan. I studien uppger sju av tio rektorer att elever i stor utsträckning har förbättrat sina kunskaper i ämnen de läst under lovskolan. Men trots det så uppger många av deltagarna i studien att lovskola inte passar alla elever. I intervjuerna framkommer det framför allt att elever som har halkat efter i undervisningen och har mindre kunskapsluckor, gynnats bäst av lovskola. Elever som har inlärningssvårigheter eller hög frånvaro bedöms i många fall inte ha gynnats av lovskola. –Många rektorer i studien har även uppgett att det har varit svårt att motivera elever till att delta i lovskola. Lovskola är ju inte obligatorisk för elever, vilket gör att elevernas motivation är en avgörande faktor om lovskolan ska uppfylla sitt syfte eller inte, säger Susanne Malmer, undervisningsråd på Skolverket. Lovskola under läsårsloven ger elever bättre möjligheter att komma i kapp Nio av tio av de skolor som deltog i undersökningen uppger att de erbjöd lovskola på sommarlovet för årskurs 8 och 9. Men både rektorer och lärare betonar att lovskola under läsårsloven är effektivare och ett bra sätt att arbeta proaktivt. – De rektorer och lärare som deltog i studien har uppfattat att elever har varit mer motiverade på lovskolan under läsåret, då de fortfarande har haft möjlighet att få godkända betyg samtidigt som sina klasskamrater, säger Susanne Malmer. Både rektorer och lärare lägger tonvikten på att de timmar som eleverna lägger ned på lovskola under sommarlovet borde vara förlagda tidigare under året. Att genomföra lovskola under läsårsloven upplevs mer effektivt då det ger eleverna bättre möjligheter att komma i kapp och följa den ordinarie undervisningen när den börjar igen. Flera fördelar med lovskola på egna skolenheten I uppföljningen framkommer det att det är vanligast att lovskolan har organiserats på den egna skolenheten för egna elever. För årskurs 8 och 9 uppger sex av tio rektorer att lovskolan organiserats på den egna skolenheten. Både lärare och rektorer har sett att undervisningen på lovskolan har gynnats av att lovskolan organiseras på skolan. – Vår studie visar att det finns många fördelar med att lovskolan organiseras på den egna skolenheten. Till exempel så framgår det att en god och redan etablerad relation mellan lärare och elev har varit fördelaktigt både inför och under lovskolan, säger Emilia Barsk, undervisningsråd på Skolverket. När lovskolan har organiserats på den egna skolenheten har det varit lättare för lärarna att PRESSMEDDELANDE SKOLVERKET Lovskolor ett bra komplement, men passar inte alla elever
inför lovskolan motivera eleverna att delta och under lovskolan beskriver lärare hur det oftast varit lättare att hjälpa elever från den egna skolenheten då de redan känner varandra. En annan fördel med att lovskolan organiseras på den egna skolenheten har varit att överlämningar inför lovskolan generellt fungerat bättre. Andra framgångsfaktorer som framkommer i studien är en bra planering av lovskolan, mindre undervisningsgrupper, behöriga och engagerade lärare samt att eleverna är välinformerade och motiverade. Om rapporten Resultaten i rapporten bygger på en enkät riktad till rektorer samt intervjuer med lärare som undervisat på lovskola. Enkätsvaren ger en nationellt representativ bild för årskurserna 7–9. Läs mer på www.skolverket.se 19
Av de insända svaren har vi dragit tre vinnare: Mattias Nyström, Österåker H Sofia Ekman, Gislaved H Mia Andersson ‐ Kristianstad Grattis! Trisslotterna kommer på posten. 22 Rätt svar på förra numrets tävling var: FRÅGA 1. Vilka två saker kan inte vaktmästare Mikael Björklund vara utan? Rätt svar: Dator och skruvdragare FRÅGA 2. Vad heter Lekolars erfarna inredningsarkitekt? Rätt svar: Maria Svensson FRÅGA 3. Vilka två verktyg kan inte Marie Kind klara sig utan? Rätt svar: Polygrip och bultsax Rasten ska inte vara det svåraste på schemat. Med din hjälp kan vi stoppa mobbning. Ge en gåva idag!
Vi på redaktionen har något mycket tråkigt att berätta Vi har drivit tidningen Skolvaktmästaren sedan början av sextiotalet, men nu är det dessvärre slut på denna fantastiska resa som vi gjort. Det är mycket tråkigt att behöva meddela detta, men med höjda pappers/ tryckpriser och inte minst de portokostnader som posten ständigt höjer, samt minskade annonsintäkter, gör detta att det till slut blir ohållbart att få en sån här tidning att gå runt. Det är mycket sorgligt att meddela att detta är sista numret av tidningen som du nu håller i din hand. I början av sommaren kommer vi även stänga ner vår hemsida samt Facebook. Vi får hoppas att något likande forum dyker upp i framtiden. Vi vill tacka all personal på skolorna som på något sätt kommit i kontakt med tidningen, alla tidigare redaktörer, alla personer som deltagit i våra reportage, våra vaktmästarprofiler, alla som varit med i produktionen. Och vi vill framförallt rikta ett stort tack till Sveriges skolors kamratförening som en gång startade tidningen. Sist men inte minst, ett STORT TACK till alla annonsörer som har gjort det möjligt för vaktmästarna och övrig skolpersonal att få tillgång till denna tidning gratis under alla år. Tack för alla åren! Redaktionen
POSTTIDNING B Avsändare: Tidningen Skolvaktmästaren Kabelgatan 9D 434 37 Kungsbacka EN SKÖN PLATS I SKUGGAN 2024! En FA92 DUO från hunter Douglas ger elever och lärare möjligheten att söka skyddande svalka under sommarens varmaste dagar. Produkten passar väl in i offentliga miljöer där barn och ungdomar vistas. Produkten är robust och utvecklad för vårt nordiska klimat och enkel att installera. Nu kan FA92 DUO också utrustas med LED-Belysning för att lysa upp lek och uteplatsen. För mer information; www.hunterdouglas.se Markisen på bilden är av modellen FA92 Duo. Maxyta i utfällt läge blir hela 36 m2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjEyNjIw